Onsdagsbloggen

En kort liten tanke...
En tanke för oss som springer lite hit och dit..

Som springer, eller skyndar...
Till tunnelbanan...
Till bussen...
Till kyrkan... (det måste jag nog för övrigt utveckla någon senare gång)
Till mataffären...
Till skolan...
Till vänner...
Till möten...
Till TV:n...
Till datorn...
Till närhet...

Hem...
Ut...

What if vi bara springer för att få något att hända?
Är det bara pga av stress vi springer? Eller finns det något mer?
Vill vi liva upp våran trista gråa vardag?

Jag vet att jag mår bra av att springa. Oavsett om det är 200 m till tunnelbanan eller 2 km i incest-Bromma.
Endorfiner och skit bara kanske. Men jag tror att det är något mer.
En känsla av frihet.
Till skillnad från känslan av instängdhet, och rutin, jag ofta känner.

Jag behöver bara springa ner för Guteribacken till tunnelbanan för att må lite extra bra.

Värt att tänka på kanske...



Lina