Onsdagsbloggen

Hej och hå allihopa!

Nu till något lite mer annorlunda att klaga över:
Buss- och tågtoaletter.

Jag åkte till och från Göteborg förra helgen, och jag har haft denna tanke om buss- och tågtoaletter förut, men det var förra veckan som jag insåg på riktigt hur mycket jag har emot dem.

Låt mig berätta för er vad som hände.
Det började med lite allmän ångest för att jag skulle behöva gå på tågtoaletten, mer om varför denna ångest existerar berättar jag mer om sedan. När jag väl bestämde mig för att gå, försäkrade jag mig om att det inte var upptaget genom att vilt förlita mig på att den röda lampan som lyser när det är upptaget funkade. Man var iof fortfarande lite rädd att råka klampa in på någon som inte hade lyckats låsa ordenligt så att det inte aktiverade den röda lampan.
Till min kortvariga glädje så var det ingen inne på toaletten. Jag gick in och mötte det första problemet:
-Att lyckas låsa.
Det finns som bekant två stycken lås på tågtoaletter (vilket är lite förvirrande), och jag glömmer alltid bort vilket av det som faktiskt låser dörren. Så jag försökte först med det ena. Det funkade inte alls.
Jag försökte med det andra. Det klickade till lite och jag kollade om jag hade lyckats med det omöjliga: Att låsa.
Dörren gick inte att öppna. Alltså drog jag den slutsatsen att jag faktiskt hade lyckats.
Som en riktigt flicka stog jag först och speglade mig själv med tyst beundran över att det faktiskt hade gått rätt bra.
TILLS!!!
Någon random SJ-människa öppnar dörren!

Jag vänder på mig och hinner inte ta av mig hörlurarna med musik förrän han börjar prata lite med mig.
När jag äntligen har fått av mig lurarna har han redan stängt dörren efter sig.
Pinsamt.

Jag prövar att låsa igen. Denna gång när jag kollar om det verkligen är låst anfaller jag nästan dörren för att vara säker.
Jag kollar både en och två gånger.

När jag är klar på toan märker jag att vattnet inte funkar, alltså; jag kan inte tvätta händerna. Äckligt.

---

Jag gillar alltså inte tåg- och busstoaletter. Flera incidenter, lik denna, har inträffat. Många gånger.
Vilket förklarar lite av den ångesten jag kände innan.

Ångesten innan är en blandning av skräcken att någon av incidenterna kommer upprepa sig och att det ofta är ganska äckligt på sånna toaletter. Blött på golvet. Toapapper överallt etc.

Så... SJ och Swebus (och alla andra långfärdsbuss-företag):
Skärp er!!!
Snälla?



Lina